Dolda fel i hus kan orsaka ekonomiska och juridiska problem efter köp, särskilt när fel inte kunde upptäckas vid en besiktning. Fortsätt läsa artikeln.
Dolda fel i hus innebär ofta att köparen överraskas av problem som inte gick att upptäcka vid köpet. Vanliga exempel är fuktskador, bristfällig el eller dolda brister i tätskikt. Upptäckten av dolda fel i hus kan leda till utdragna tvister där ansvarsfrågan inte alltid är självklar och bevisbördan ofta ligger på köparen. Det är därför viktigt att noggrant läsa på om vad som räknas som dolda fel och vilka åtgärder som krävs.
I Sverige gäller att köparen har undersökningsplikt men dolda fel i hus är sådant som inte rimligen hade kunnat upptäckas vid en besiktning. Skulle ett dolt fel dyka upp innebär det inte bara kostnader att åtgärda felet, det kan även påverka trygghetskänslan. Särskilt när flera myndigheter eller försäkringsbolag involveras kan det kännas som att fastigheten förvandlas från dröm till belastning.
Vad gäller för dolda fel hus enligt svensk lag?
Dolda fel i hus regleras i jordabalken och innebär att säljaren har ansvar under tio år efter tillträdet för sådant som inte kunnat upptäckas vid noggrann besiktning. Dock är det en komplicerad sak där det krävs både juridisk och teknisk kunskap för att dra gränsen mellan dolda och synliga fel. Tvister kring dolda fel i hus kan bli långdragna, särskilt när parterna har olika uppfattningar om vad som borde ha upptäckts vid köpet.
Oberoende besiktningspersoner anlitas ofta för att göra bedömningar samt dokumentera felens art och omfattning. I vissa fall kan felet vara så pass allvarligt att ett prisavdrag eller en hävning av köpet blir aktuellt, medan andra brister faller utanför dolda fel-reglerna. Tryggheten för köparen är syftet med lagstiftningen, men det krävs tålamod och strategiskt agerande vid misstanke om att huset har en sådan brist.